...

Det känns konstigt..mycket märkligt.
Imorgon ska man åka och jobba igen också..
känns inte roligt alls, eftersom jag blivit sjuk också!
Börjar halv nio också, usch..jag som hade hoppats på sovmorgon.

Har kommit på mig själv att på senaste tiden
tänkt väldigt mycket tillbaka i tiden.
Hur man hade det förr..vissa saker som man saknar..
eller som man tänker på i vissa situvationer mm.
Svårt att förklarar..

Jag vet iaf att när jag hör den här låten:

""And I know we were both too young
Way back when we had our thing
And you're not the one that I think of
Every time that the telephone rings

And I know that what we had
Would not be called love by the ones who know
And I know it's been many years
And a hundred love-affairs ago

I know all that so well
But I also do know this:
Calleth you, cometh I
And that's just how it is
And how it's always been
It's where my reason stops
And something else comes in
I know it doesn't make sense, but still...
Calleth you, cometh I
-And that's how it is"

Så tänker jag bara på en person..
and that´s how it is!

Jaana skickade sms förut och frågade ifall jag
villa komma förbi ikväll och kolla på film med henne,
Per och Jocke. Hade varit riktigt trevligt att träffa dom!
Var längesedan nu! Men jag vet inte om jag orkar riktigt..
Borde kanske vila lite, eller läsa lite bok?

Aja vilket som så blir det en tidig kväll så jag får nog
höra av mig till henne och säga det!

God natt gott folk..